Syftet med den här uppsatsen var att belysa frågan om hur många användare det behövdes för att uppnå en viss mättnad i en användbarhetsutvärdering för en specifik flash-applikation kallad My Garden. De aspekter som låg till grund för denna uppsats var brytpunkten i ökningen av unika fynd i korrelation med höga procentsatser. Med hjälp av den formativa utvärderingen och analysen av denna gick det sedan att ta reda på vilka problem (så kallade fynd) som upplevdes av användarna i gränssnittet. Resultatet av analysen resulterade i 95 unika fynd i tio användbarhetsutvärderingar. Resultatet visade följaktligen att för denna sorts utvärdering behövdes sju användare för att uppnå 93 % av alla unika fynd som hittades och därmed uppnå en slags mättnad i avklingandet av hittade unika fynd..

Syftet med den här uppsatsen var att belysa frågan om hur många användare det behövdes för att uppnå en viss mättnad i en användbarhetsutvärdering för en specifik flash-applikation kallad My Garden. De aspekter som låg till grund för denna uppsats var brytpunkten i ökningen av unika fynd i korrelation med höga procentsatser. Med hjälp av den formativa utvärderingen och analysen av denna gick det sedan att ta reda på vilka problem (så kallade fynd) som upplevdes av användarna i gränssnittet. Resultatet av analysen resulterade i 95 unika fynd i tio användbarhetsutvärderingar. Resultatet visade följaktligen att för denna sorts utvärdering behövdes sju användare för att uppnå 93 % av alla unika fynd som hittades och därmed uppnå en slags mättnad i avklingandet av hittade unika fynd..

Sammanfattning:Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer.

Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sällan nämns i reglementen, samt att förståelse för hur telekrigsförband uppträder och deras unika förmågor är generellt sätt låg inom försvarsmakten. Mitt syfte är att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmåga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjälp av ett teoretiskt synsätt svara på vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna fråga använder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer är att en telekrigsenhet är en unik resurs som kan bidra med unika underrättelser och verkan, främst kopplat till stegen förstå, få bättre lägesuppfattning samt att kunna engagera motståndaren i en MOUT-operation..

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva.

Traditionell systemutveckling präglas av långa systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta på så sätt att kraven inte möts vad gäller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rätta med dessa problem så tillämpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder är att strukturera arbetet på ett sådant sätt så att det möjliggör styrning och kvalitetssäkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktäriseras ofta av att de är utvecklade för att passa ett så kallat idealfall, dvs. de är utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare år har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder måste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Inlärning och utveckling kan ske på många olika sätt. Vår unika inlärningsstil handlar om det sätt människan bäst koncentrerar sig på, tar till sig och bearbetar ny och svår information. Lärandesituationen handlar om att ta vara på barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lärare bör vi därför vara uppmärksamma och flexibla för att skapa en bra lärandemiljö och ett bra lärandeklimat för alla barn. Syftet med vår studie var att få en fördjupad förståelse för begreppet inlärningsstilar och undersöka hur förskolelärare uppfattar att de arbetar för att främja individualiseringen i förskolan.

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och Det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap.

TeliaSonera befinner sig i en ny situation, som utgörs av en alltmer ökande och hårdnande konkurrens. Därutöver sker en snabb utveckling av nya tjänster och produkter. TeliaSonera står enligt dem själva inför en mängd utmaningar. Dessa utmaningar är att konkurrensen fortsätter att öka, teknikutvecklingen accelererar och i att kundernas krav ökar markant. Enligt TeliaSonera själva kommer deras kunder att efterfråga tjänster som skapar värde och är enkla att använda, framför efterfrågan på ny teknik.

Att drabbas av afasi kan innebära att en högst mänsklig förmåga går förlorad, vilket kan begränsa patientens kommunikationsmöjligheter. Därmed ställs högre krav på den icke verbala kommunikationen. Vårdpersonal beskriver svårigheter att skapa förståelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvårdnaden kan därför inte anpassas till den unika människan. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa och sammanställa befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvägar integreras, i omvårdnaden till patienter som drabbats av stroke med afasi som följd.

Bakgrund: För att vara kostnadseffektiv och utveckla nya bilmodeller i snabb takt använder sig bilföretag av produktplattformar. En produktplattform är ingen fysisk produkt utan varieras med olika komponenter beroende på vilka delar på bilmodellerna som skall vara unika respektive vilka delar som skall vara gemensamma. Nackdelar med flera gemensamma komponenter är att slutprodukterna blir identiska i flera avseenden, vilket försvårar varumärkets arbete med att göra produkterna unika och skilja de från konkurrenternas. En konflikt uppstår således mellan produktplattformens strävan efter gemensamma komponenter och varumärkets arbete med att göra produkten unik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån de gjorda fallstudierna på bilmodellerna Volvo XC60 respektive Land Rover Freelander 2 som producerats på en gemensam produktplattform analysera och jämföra varumärkenas och bilmodellernas benägenhet att förmedla vad som är unikt i samband med en reklamkampanj.Genomförande: Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats, där intervjuer har genomförts. Den empiriska studien är uppbyggd av två deskriptiva fallstudier och jämförelser har gjorts mellan fallen för att se skillnader.Resultat: Uppsatsen har kommit fram till att varumärket är av stort värde för företag eftersom två identiska produkter producerade på en gemensam produktplattform kan säljas som två unika produkter.

Patienthotell är ett intressant fenomen och det är en serviceverksamhet som befinner sig i gränslandet mellan vård och hotellverksamhet. Därför har vi valt att undersöka hur förutsättningar sätter krav på ledarskapet i situationen patienthotell. Situationen patienthotell påverkas främst av hur integrerade de är i vården. Patienthotellens integrering i vården har en kundgrupp som har unika behov som är mer kopplade till medicinsk behandling och omsorg. Kundens unika behov kräver en högre kunskap och erfarenhet hos medarbetarna på patienthotell om kundens behov ska kunna tillfredställas.

Syftet med uppsatsen är att belysa faktorer bakom unikt värdeskapande, när aktörernas erbjudande konvergerar. Vi har valt att utveckla ett teoretiskt ramverk utifrån de teorier som vi tycker bäst kan användas för att förklara värdeskapande. Ramverket ligger sedan till grund för den empiriska undersökning som gjorts. Intervjuer har genomförts med fyra wellpapptillverkare som agerar på den skånska marknaden samt med ett antal grossister. Vid en jämförelse mellan vårt teoretiska ramverk och den insamlade empirin (pattern matching) har vi kunnat konstatera vilka tillgångar som är mest betydelsefulla i egenskap av unika värdeskapare.

Studiens syfte var att undersöka hur klassificeringsverktyget NANDA International fungerade för att identifiera och belysa panoramat av omvårdnadsdiagnoser, på en neurokirurgisk och en thoraxkirurgisk vårdavdelning. NANDA International är ett evidensbaserat och standardiserat diagnosverktyg för omvårdnad. 40 patienter studerades jämnt fördelade på respektive vårdavdelning. Datainsamlingen följde sjuksköterskans gängse arbetsmetodik med patientbedömning enligt VIPS-modellen. Utifrån delmomenten dokumentationsgranskning, observation/bedömning och samtal, identifierades omvårdnadsdiagnoser.

Risken att drabbas av sjukdom och bli beroende av vård är stor, och att vara utbildad sjuksköterska och bli beroende av vård kan skapa svåra situationer. För att belysa detta komplexa och relativt orörda område valdes syftet att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vara patient. Analysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys av en biografi och en autobiografi, vilket resulterade i fem kategorier som låg till grund för resultatet. Resultatet i studien visar på värdet av att behandla alla patienter som unika individer oavsett vilken kunskap eller erfarenhet de kan tänkas ha. Att alla patienter, även patienter med sjuksköterskeutbildning, har behov av enkel och tydlig information, bekräftelse och stöd.